Rysk-tyska Nord Stream, som bland annat ägs av ryska statliga företaget Gazprom vill bygga en 120 mil lång gasledning genom det känsliga innanhavet.

Sverige är inte intresserad av den fossila naturgasen men för det ryska bolaget handlar det om möjligheten till nya miljardintäkter.

Gasledningen planeras att dras från Viborg i Ryssland, genom Sveriges ekonomiska zon, just utanför Gotland, till Greifswald i Tyskland.

Säkra inkomster för Ryssland

En direktledning till väst garanterar Ryssland stora och säkra inkomster medan de gamla ledningarna på land kan fortsätta användas för att stänga av gasen till balter, polacker och andra forna sovjetstater som lättare hamnar i konflikt med Ryssland, så som skedde med Ukraina för en tid sedan.

En svår huvudvärk för den svenska regeringen. Men bygget blir bara av om regeringen Reinfeldt säger ja. Sveriges regering får däremot inte säga nej av politiska skäl, utan bara av miljöskäl och hanterar nu frågan som ett strikt miljöprövningsärende.

Röstade plötsligt emot sin egen motion

På Gotland finns flera viktiga remissinstanser som ska hjälpa regeringen att granska Nord Streams ansökan. Med i beslutsprocessen om gasledningen är exempelvis Gotlands kommun med kommunalrådet Eva Nypelius i spetsen. Politikerna på Gotland har tidigare varit kritiska. I augusti 2006 lade centerpartisten Lars Thomsson en motion om att Gotlands kommun borde verka för att gasledningen drogs på land istället för i Östersjön. Hans partikollega Nypelius uttalade sig också kritiskt i media.

Tackade ja till en ny hamn

Bara några månader efter uttalandet kom Nord Stream till Gotland. De erbjöd sig sedan att bygga en ny hamn i Slite och att stå för nästan hela notan på 70 miljoner kronor. Kommunen tackade ja. I avtalet kallas det att bolaget betalar ett förskott på hamnavgiften.

Efter det röstade Lars Thomsson och Eva Nypelius nej till förslaget om att kommunen skulle protestera mot gasledningen.

Det finns ju de som tycker att ni låtit er köpas av Nord Stream. – Jag ser det inte så utan det här är som vilket annat företag som helst som hade velat göra en uppgörelse om att nyttja en hamnanläggning i Gotlands kommun, säger Nypelius.

Varnade för risker - fick pengar av Nord Stream

I början av 2007 yttrade sig Högskolan på Gotland om den planerade dragningen utanför naturskyddsområdet Hoburgs bank. I remissvaret varnade man för riskerna med att dra en gasledning nära det känsliga naturområdet. Sakkunnig i yttrandet var Kjell Larsson, professor i ekologi och expert på sjöfåglar vid utsjöbankar i Östersjön.

Några månader senare blev han kontaktad av Nord Stream. Företaget kände till att högskolan även senare skulle få komma med synpunkter om den känsliga dragningen vid Hoburgs bank. Nord Stream erbjöd sig att betala fem miljoner till högskolan så att Kjell Larsson skulle kunna bedriva forskning om sjöfåglar. Högskolestyrelsen gav klartecken till att ta emot pengarna. Att han nappade på erbjudandet ser han inte som att det skulle göra honom mindre kritisk till gasledningsprojektet.
– Nej, det tycker jag inte. Jag har i andra sammanhang pratat om vikten av att skydda Hoburgs bank, och det torde många ha sett att jag sagt det många gånger senare, säger Larsson.
Nord Stream menar att de bara velat sponsra viktig Östersjöforskning och att deras syfte inte varit att påverka en expert som ska uttala sig om gasledningen.
Måns Hjernquist är ornitolog och kritisk till att Larsson tackade ja till erbjudandet.
– Det är ju inte trovärdigt. Högskolan är en remissinstans och ska yttra sig om det här projektet. Tar man emot pengar så är det lätt att man säger saker som finansiären vill, säger Hjernquist.

Reportage: Helena Gissén och Jonas Alsgren