Nikotin kan finnas i bunden eller fri form. I den fria formen saknar nikotinmolekylen en väteatom. Den kallas då ojoniserad (på engelska unionized), oprotonerad eller ”oladdad”.

När snuset placeras i munnen extraheras nikotin ur tobaken. Fritt nikotin kan lätt smita genom de biologiska membran som munslemhinnan är uppbyggd av. Det kan inte det bundna/joniserade nikotinet som först måste omvandlas till den fria formen innan det kan tas upp i blodbanan och nå hjärnans nikotinreceptorer.

Hur stor andel av nikotinet som är bundet respektive fritt avgörs av snusets pH. Vid pH 7,0 är knappt 10% av nikotinet fritt. Eftersom pH-skalan är logaritmisk så innebär små höjningar av pH stora ökningar av andelen fritt nikotin. Vid pH 8 är ca 50% av nikotinet fritt, vid 8,5 ca 75% och vid 8,9 ungefär 90%.

Vilken effekt har tillsatsmedlet E500?
E500 är beteckningen för natriumkarbonat. Tillsatsen är livsmedelsgodkänd och finns med på listan över ingredienser som används i snuset. Medlet fungerar som en bas, dvs den höjer pH i snuset. När pH höjs ökar andelen fritt nikotin. Snustillverkaren kan välja vilken pH-nivå snuset ska ha när det lämnar fabriken. När snuset åldras sjunker pH och därmed också andelen fritt nikotin.

Vilken betydelse har fritt nikotin för beroendet?
Forskning kring fritt nikotin och dess betydelse för nikotinberoendet har främst gjorts i USA. Där finns det - till skillnad från i Sverige – en lag som tvingar tobaksbolagen att för varje snusprodukt redovisa den totala nikotinhalten, men även pH och andelen fritt nikotin. Uppgifterna är offentliga i flera delstater, bland annat i Massachusetts.


Här följer några citat ur vetenskapliga rapporter som behandlar ämnet fritt nikotin i snus. Översättning från engelska av Jonas Alsgren / TV4, Kalla fakta

”Den huvudsakliga effekten av ett basiskt pH är en ökning av den hastighet, varmed nikotinet absorberas, och således en förstärkning av drogens farmakologiska och beroendeframkallande effekter”.

(Ur “Review of the evidence that pH is a determinant of nicotine dosage from oral use of smokeless tobacco” . Författare; Scott L Tomar, Jack E Henningfield; Tobacco Control 1997; 6 219 -225)

”Slutsatserna i denna studie stödjer hypotesen att snusare i sitt tidiga snusbruk och beroende, använder snusmärken med låg nivåer av fritt nikotin, och sen börjar använda sorter med högre nivåer”.

(Ur Smokelesss tobacco brand preference and brand switching among US adolescents and young adults” Scott L Tomar, Gary A Giovino, Michael P Eriksen. Tobacco Control 1995;4)

”De mest populära snusmärkena uppvisade den största andelen av fritt nikotin som någonsin rapporterats för en industritillverkad rökfri produkt eller för cigarettmärken”

(Ur ”Nicotine delivery capabilities of smokeless tobacco products and implications for control of tobacco dependence in South Africa”. OA Ayo-Yusuf, T J P Swart Tobacco Control 2004;13)

“Användare av snusmärken med högre nivåer av fritt nikotin har visat sig utveckla starkare beroende”

(Ur rapporten “Free nicotine content and strategic marketing of moist snuff tobacco products in the US 2000-2006 HR Alpert, H Koh, G N Connolly)

”För de flesta beroendeframkallande droger så kan upptagshastigheten påverka den beroendeframkallande och förstärkande effekten av drogen, snabbare absorption förknippas med starkare påverkan och större beroendeframkallande effekt”

”Fritt nikotin ökar hastigheten med vilken nikotinet når nikotinreceptorerna och förstärker därmed produktens beroendeframkallande effekter”.

(Ur WHO:s rapport The scientific Basis of tobacco production regulation 2007)

”Fritt ojoniserat nikotin absorberas fort och når centrala nervsystemet snabbare än joniserat. Olika amerikanska snusmärken har studerats och stora variationer förekommer. Data om svenskt snus finns inte publicerat.”

(Ur Att snusa -ett omdebatterat tobaksbruk. Seppo Wickholm Centrum för tobaksprevention, Samhällsmedicin. 2003)