Måndagar 20:00

Senaste från Kalla fakta

Cultural Cares svar på Kalla faktas frågor

Redan den 22 maj tog Kalla fakta kontakt med Cultural Care med en önskan om att få göra en intervju med ansvariga i företaget, med anledning av de uppgifter...

Redan den 22 maj tog Kalla fakta kontakt med Cultural Care med en önskan om att få göra en intervju med ansvariga i företaget, med anledning av de uppgifter som framkommer i programmet. Cultural Care har valt att inte ställa upp på en tv-intervju, utan istället ge sina svar skriftligt. Nedan följer den korrespondens som varit mellan Kalla faktas reporter Jennifer Korsgren och Cultural Care.

Från: Cultural Care Au Pair [mailto:aupair.se@culturalcare.com]
Skickat: den 23 maj 2019 13:50
Till: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Ämne: Återkoppling från Cultural Care Au Pair

Hej Jennifer,

Tack för ditt samtal igår.

Vi har dessvärre ingen som har möjlighet att ställa upp för en intervju, men maila gärna eventuella frågor så svarar vi på det vi kan.

Bästa hälsningar

Madeleine

Cultural Care Stockholm

From: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Sent: Thursday, 23 May 2019 13:59
To: Cultural Care Au Pair <aupair.se@culturalcare.com>
Subject: SV: Återkoppling från Cultural Care Au Pair

Hej Madeleine,

Tack för svar. Det är viktigt att ni får möjlighet att svara på kritiken i en intervju. När har ni möjlighet att träffas?

Hälsningar

Jennifer

TV4, Kalla fakta

Från: Cultural Care Au Pair [mailto:aupair.se@culturalcare.com]
Skickat: den 23 maj 2019 17:13
Till: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Ämne: RE: Återkoppling från Cultural Care Au Pair

Hej Jennifer,

Tack för ditt mail. Tyvärr har vi inte möjlighet att ställa upp på en personlig intervju, men försöker gärna svara på generella frågor om programmet om vi kan. Om du vill skicka dina frågor i ett mejl så ska jag se till att vi tittar på dem och därefter återkopplar till dig.

Vänliga Hälsningar,

Madeleine

Cultural Care Stockholm

From: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Sent: Wednesday, 29 May 2019 09:36
To: Cultural Care Au Pair <aupair.se@culturalcare.com>
Subject: SV: Återkoppling från Cultural Care Au Pair

Hej igen,

Tack för mailet.

I vårt reportage riktas kritik mot er verksamhet och vi vill ge er utrymme att besvara den i en TV-intervju.

I en TV-intervju kan vi ställa följdfrågor och få kompletterande svar. Allt för förståelse och tydlighet.

Kritiken mot er verksamhet handlar framförallt om brister i stöd när problem för en au pair uppstår.

Inför en TV-intervju kan vi återkomma med mer detaljerad frågeställning.

Vi vill träffa någon ansvarig i organisationen som kan besvara frågorna.

När intervjun väl är gjord kommer vi att höra av oss i god tid innan sändning för att berätta vilka delar vi valt ut och i vilket sammanhang svaren presenteras.

Hälsningar

Jennifer Korsgren

TV4, Kalla fakta

Från: Cultural Care Au Pair [mailto:aupair.se@culturalcare.com]
Skickat: den 31 maj 2019 17:26
Till: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Ämne: RE: Återkoppling från Cultural Care

Hej Jennifer,

Tack för ditt mail. Vi kommer inte att kunna vara med på en intervju men vi svarar som sagt gärna på de frågor vi kan, och förklarar hur vi arbetar, via mail. 

Med vänliga hälsningar,

Madeleine

Cultural Care Stockholm

Från: Cultural Care Au Pair [mailto:aupair.se@culturalcare.com]
Skickat: den 4 juni 2019 17:38
Till: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Ämne: Återkoppling från Cultural Care

Hej,

Av tidigare mail har det framgått att ni har frågor om våra rutiner kring support för de au pairer som reser med oss. Nedan finns därför information om våra rutiner samt om hur vi förbereder au pairerna för sin tid i USA. Jag vill också poängtera att vi utvecklar vårt program och vår support kontinuerligt för att säkerställa att både au pairer och värdfamiljer har en bra upplevelse.

Vi har ju inte fått några konkreta frågor att besvara av er, men vi finns förstås tillgängliga för att ge skriftliga svar via email. Som tidigare kommunicerats så avböjer vi denna gång en filmad intervju.

Vänligen,

Madeleine

Cultural Care Stockholm

Ansökningsprocess

Vi träffar alla au pairer och värdfamiljer som vill söka till vårt program och gör en personlig intervju.

Både au pairen och värdfamiljen gör sedan en omfattande skriftlig ansökan till programmet vilken inkluderar referenser, som vi sedan bekräftar via telefon. Båda parter lämnar även utdrag ur belastningsregistret. Utan positiva referenser, godkänd ansökan & intervju samt prickfritt belastningsregister antas man inte till programmet.

Gällande val av värdfamilj/au pair

Familjer och au pairer kan under vad vi kallar ”matchningprocessen” prata med flera kandidater och sedan avgöra vilken familj eller au pair de tror passar bäst för just dem. Vi håller veckovis kontakt via både email och telefon för att vara en stöttande hand, men även följande verktyg finns för au pairen:

- Matching & Interview Guide, om vikten av att ta god tid på sig i matchningprocessen samt vilka ämnen man bör diskutera med sin värdfamilj.

- Onlinekonto med information, inklusive förslag på frågor till värdfamiljen.

- Person hos Cultural Care som jobbar som kontaktperson i matchningen

Övriga förberedelser

Under förberedelseprocessen, både innan, under och efter ”matchningen” med värdfamilj så jobbar vi aktivt med att förklara och förbereda au pairerna för hur ett kulturellt utbytesprogram fungerar, så att man som au pair kan åka till USA med rätt förväntningar och förutsättningar för vad programmet innebär, till exempel via:

- Get Ready workshop, en workshop där ämnen så som hemlängtan, kulturkrockar, kommunikation och lokalt supportnätverk diskuteras.

- Skriftligt material samt obligatoriska onlinekurser. Dessa beskriver ingående rollen som au pair och vilket ansvar man förväntas ta som au pair.

- Fem dagar på Cultural Care Au Pair Training school i New York inkluderas för alla våra au pairer (inklusive mat och husrum). Där utbildas au pairer bland annat i lagar och regler i USA, deltar i en workshop i effektiv kommunikation och får diverse lektioner i barnomsorg. 

Stöd till au pairer i USA

Så här ser au pairens support-nätverk ut när de reser med oss:

- Local Childcare Consultant LCC, den lokala kontaktpersonen för au pair och värdfamilj som finns inom en timme från varje au pair. Denna person anordnar månadsvis träffar för alla au pairer i området. De har också kontakt med au pairen genom olika kanaler (sms, samtal, facebook etc) månadsvis.

- Cultural Care i USA. Hit kan au pairer ringa för att till exempel få hjälp med praktiska frågor av Cultural Cares specialistteam eller för att nå Cares ytterligare support funktioner. Cultural Care i USA tillhandahåller också nödnummer som finns öppet dygnet runt.

- Cultural Care i Sverige jobbar i ständig dialog med Cultural Care i USA och finns också tillhands för au pairer för samtal eller kontakt på svenska.

- Under hela vistelsen har au pairerna tillgång till sitt eget onlinekonto med information, frågor & svar samt kontaktuppgifter till ovan nämnda supportnätverk.

- Grupper av nuvarande och tidigare au pairer finns tillgängliga som buddies åt nya au pairer innan de reser samt när de kommer till USA.

Våra au pairer får information om sitt supportnätverk återkommande i det förberedelsematerial vi beskrivit ovan, på onlinekontot samt när de är på au pairskolan.

Vi är beroende av att våra programdeltagare kommunicerar med sin värdfamilj och oss om det är något som inte fungerar, eller om de har frågor eller synpunkter. Det är först när vi har den informationen som vi kan utvärdera situationen. Detta lägger vi stor vikt vid att prata om under förberedelseprocessen, innan avresa till USA. När våra au pair-deltagare kommit på plats i USA så försöker Cultural Care i USA uppmuntra dialog genom bland annat att den lokala kontaktpersonen träffar au pairen och värdfamiljen tillsammans strax efter ankomst. Den lokala kontakpersonen, LCC, har därefter månadsmöten med au pairer i området löpande under hela året.

Om det vid någon av dessa kontakter framkommer av en au pair eller värdfamilj att de upplever att saker inte fungerar så jobbar Cultural Care USA tillsammans med alla parter för att sätta en kommunikationsplan samt se till att alla parter får dela hur de känner om situationen. Detta kan till exempel vara genom ett så kallat supportmöte när alla sitter ner tillsammans med sin lokala kontakperson och försöker hitta en lösning på det problem/den konflikt som uppstått. Om det trots detta inte fungerar så erbjuds ibland som sista alternativ för en au pair/värdfamilj att gå in i så kallad rematch, det vill säga att prova att hitta en ny värdfamilj som känns rätt och stämmer bättre för båda parter.

I au pairens fall så har finns det en begränsad tid i rematch, eftersom au pair-visumet (som regleras strikt av US Department of State) bara är giltigt under förutsättning att man är en aktiv deltagare på programmet (dvs bor hos en värdfamilj och tar hand om deras barn). Tyvärr är au pairerna inte garanterade en ny matchning, då allas förutsättningar i processen ser olika ut. Både Cultural Care i Sverige och i USA försöker alltid stötta båda parterna genom denna, ibland tuffa, period. I de fallen då en ny matchning inte görs måste au pairen resa hem till Sverige igen. Detta är givetvis något Cultural Care försöker undvika in i det längsta.

Om au pairen inte hittar en ny värdfamilj, så arrangeras hemresan av Cultural Care i USA. Vi har stor förståelse och empati för att varje au pair som åker hem tidigare än beräknat ofta är besviken och ledsen, och både Cultural Care Sverige och Cultural Care USA jobbar hårt för att undvika detta. Det är också av denna anledning som vi har frekventa uppföljningar vid matchningsprocessen samt innan avresa. Vi pratar alltid om vikten av att ta tid på sig under matchningsprocessen och välja den värdfamilj som känns rätt. Vi diskuterar ofta vikten av att välja en värdfamilj vars livsstil stämmer bra överens med au pairens.

Det är helt avgörande för oss att våra au pairer är nöjda med sin upplevelse. De allra flesta av våra programdeltagarna är nöjda (fler än 9 av 10 au pairer uppger att de är nöjda eller mycket nöjda med sin upplevelse, samt att de kände sig väl förberedda när de åkte), men givetvis är varje enskild besviken deltagare ett misslyckande även för oss. Vi tar det på största allvar och försöker alltid lära oss för att bli bättre. Varje gång vi får negativ feedback så följer vi upp direkt med programdeltagare och därefter har vi en intern process för hur vi kan hantera detta för att säkerställa att vi förbättrar vår support och service.

Än en gång, välkommen med konkreta frågor om det är något ni undrar som inte täcks av ovan.

Från: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Skickat: torsdag, juni 6, 2019 2:06 em
Till: Cultural Care Au Pair
Ämne: SV: Återkoppling från Cultural Care

Hej Madelene,

Tack för ditt mejl. Nedan finns de frågor vi önskar få besvarade:

I reportaget berättar vi om en rad au-pairer som tvingats utföra arbete som inte ingår i beskrivningen av vad era au-pairer ska göra. Hur kan det få ske?

Flera berättar att dom inte fått det av er utlovade stödet och hjälpen när dom slagit larm om olika problem. Det handlar om allt från övertidsarbete till sexuella övergrepp. Varför har dom inte fått hjälp?

Flera berättar att deras LCC tydligt tog värdfamiljens parti när problem uppstod. Hur ser ni på det?

Under era medlingsmöten ska den unga au-pairen våga framföra kritik till personer hon är i händerna på, värdföräldrarna. Efter detta ska au-pairen bo under samma tak som samma värdföräldrar i minst två veckor. Vi har pratat med många som vittnar om en stressad situation där dom på grund av upplägget inte vågar säga vad dom tycker. Vad är ert ansvar för det?

Om en au pair inte fullföljer sin tid i usa, har ni tillgång till en speciell databas där det kan sättas en särskild stämpel på henne. Får man stämpeln “terminated” innebär det att en röd flagg dyker upp i USAs migrationssystem. Den indikerar att det är någon som tidigare missbrukat sitt visum, och man riskerar därför att bli nekad möjligheten att kunna plugga eller jobba i USA igen.

Varför informerar ni inte era au-pairer om detta?

En av dom au-pairer vi talat med upptäckte av en slump att hon övervakades med dolda kameror hemma hos sin värdfamilj. När hon slog larm visade det sig att ni redan kände till kamerorna men inte informerat henne. Varför informerades hon inte av er?

En au-pair vittnar om hur hennes LCC sa till värdfamiljen att au-pairer från östeuropa och sydamerika är lättare att köra med och slava med. Trots detta får hon jobba kvar som LCC. Hur ser ni på det?

Hälsningar

Jennifer Korsgren
TV4, Kalla fakta

Från: Cultural Care Au Pair [mailto:aupair.se@culturalcare.com]
Skickat: den 7 juni 2019 19:55
Till: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Ämne: RE: Återkoppling från Cultural Care

Hej Jennifer,

Tack för ditt mail, vänligen se nedan för svar på frågorna.

Bästa hälsningar

Madeleine

Cultural Care Stockholm

I reportaget berättar vi om en rad au-pairer som tvingats utföra arbete som inte ingår i beskrivningen av vad era au-pairer ska göra. Hur kan det få ske?

 

Au pair-programmet i USA regleras av amerikanska myndigheter som sätter guidelines för att skydda båda programdeltagare, dvs au pairer och värdfamiljer. De är båda deltagare i det kulturella utbytesprogram som au pair-programmet utgör. Utöver att programmet regleras av amerikanska myndigheter, har Cultural Care ytterligare riktlinjer för programmet som vi förväntar oss att våra programdeltagare följer, och sist men inte minst gör värdfamiljen och au pairen upp egna riktlinjer sinsemellan kring barnpassningsschema/arbetsuppgifter/planering etc. Självklart under förutsättning att dessa riktlinjer inte strider mot de som Cultural Care samt amerikanska myndigheter satt upp för programmet.

 

Om Cultural Care i USA blir informerade om eller misstänker att arbetsuppgifterna går utanför dessa riktlinjer, eller på annat sätt är olämpliga inom ramen för programmet, tar man omedelbart kontakt med värdfamiljen. I de flesta fall kan situationen lösas på det sättet, men lyckas inte det så utvärderas familjen för att se om programmet är rätt för dem. Även om Cultural Care i USA har många återkommande värdfamiljer som år efter år tar emot au pairer, så kommer hela tiden nya familjer till programmet. Trots rigorös screening för att godkänna dem som värdfamiljer så är det möjligt att en värdfamilj efter hand visar sig inte hålla sig helt till den arbetsbeskrivning som har satts upp. I ett sådant fall är det avgörande att Cultural Care i USA får information om situationen så att man kan hjälpa till.

Flera berättar att dom inte fått det av er utlovade stödet och hjälpen när dom slagit larm om olika problem. Det handlar om allt från övertidsarbete till sexuella övergrepp. Varför har dom inte fått hjälp?

Detta är för oss oerhört grova anklagelser. Varje enskilt fall är förstås unikt men beroende på vad situationen är och vad det är som har kommit till vår kännedom så agerar vi kraftfullt utifrån det. Gällande alla typer av sexuella trakasserier, övergrepp och liknande har vi absolut nolltolerans. Får Cultural Care i Sverige eller i USA kännedom om något av detta så agerar vi omedelbart och reder ut vad som har skett.

Ingen av våra programdeltagare ska behöva känna att de inte får stöd i en tuff situation. Vi är dock beroende av att våra programdeltagare kommunicerar med sin värdfamilj och Cultural Care i USA om det är något som inte fungerar, eller om de har frågor eller synpunkter. Det är först när vi har den informationen som vi kan utvärdera situationen. Om vi i Sverige får reda på att något i systemet inte fungerar som det ska, tar vi upp det med Cultural Care i USA för att utvärdera och förstå vad vi kan göra annorlunda. Alla programdeltagare som avbryter sitt år blir också kontaktade efter sin hemkomst och har möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter i ett samtal och/eller lämna feedback via en undersökning. Detta är viktig feedback som vi tar på största allvar när vi utvärderar både våra interna processer och en värdfamiljs förutsättningar för att fortsätta på programmet. 

Jag vill också hänvisa till mitt tidigare email som beskriver Cultural Cares supportsystem i en längre beskrivning, men nedan följer också en sammanfattning.

Så här ser au pairens support-nätverk ut när de reser med oss:

- Local Childcare Consultant LCC, den lokala kontaktpersonen för au pair och värdfamilj som finns inom en timme från varje au pair. Denna person anordnar månadsvis träffar för alla au pairer i området. De har också kontakt med au pairen genom olika kanaler (sms, samtal, facebook etc) månadsvis.

- Cultural Care i USA. Hit kan au pairer ringa för att till exempel få hjälp med praktiska frågor av Cultural Cares specialistteam eller för att nå Cares ytterligare support funktioner. Cultural Care i USA tillhandahåller också nödnummer som finns öppet dygnet runt.

- Cultural Care i Sverige jobbar i ständig dialog med Cultural Care i USA och finns också tillhands för au pairer för samtal eller kontakt på svenska.

- Under hela vistelsen har au pairerna tillgång till sitt eget onlinekonto med information, frågor & svar samt kontaktuppgifter till ovan nämnda supportnätverk.

- Grupper av nuvarande och tidigare au pairer finns tillgängliga som buddies åt nya au pairer innan de reser samt när de kommer till USA.

 Våra au pairer får information om sitt supportnätverk återkommande i det förberedelsematerial vi beskrivit ovan, på onlinekontot samt när de är på au pairskolan.

 

Flera berättar att deras LCC tydligt tog värdfamiljens parti när problem uppstod. Hur ser ni på det?

En LCC:s uppgift är att agera som stöd för både värdfamiljen och au pairen. Vi förstår att det i vissa fall kan upplevas utmanade om det är så att LCC:n har varit kontaktperson för värdfamiljen en längre tid, men detta är också en styrka och en extra trygghet då LCC:n känner många av familjerna väl. Förväntningarna på en LCC är givetvis att agera professionellt och ha en objektiv syn i alla eventuella situationer, utan att ta någons parti. Cultural Care i USA jobbar kontinuerligt med att träna och utbilda supportnätverken i detta, och alla LCC:er rapporterar in sitt arbete till Cultural Cares kontor i Boston varje månad. Det har också implementerats ett utvärderingsystem av alla LCC:er där både au pairer och värdfamiljer kan lämna feedback för att bättre kunna se om något brister och varför, samt därefter sätta in åtgärder där det behövs.

Under era medlingsmöten ska den unga au-pairen våga framföra kritik till personer hon är i händerna på, värdföräldrarna. Efter detta ska au-pairen bo under samma tak som samma värdföräldrar i minst två veckor. Vi har pratat med många som vittnar om en stressad situation där dom på grund av upplägget inte vågar säga vad dom tycker. Vad är ert ansvar för det?

 

Vi förstår att detta kan vara svårt och i viss mån en läroprocess att behöva ge och ta feedback från människor som du sedan fortsätter att träffa regelbundet – precis som i vilken liknande situation som helst. Vi jobbar med att förbereda alla au pairer inför avresan med särskilt fokus på hur viktig kommunikationen med värdfamiljen och Cultural Care är när man är i USA, även om det ibland kommer att kännas jobbig. Vi uppmuntrar alla au pairer till att ha en öppen dialog med familjen under sin tid på programmet. Cultural Care i USAs ansvar är att se till att båda parter får komma till tals och berätta sin version av situationen, samt jobba med samtliga parter för att komma fram till en lösning.

Om en au pair inte fullföljer sin tid i usa, har ni tillgång till en speciell databas där det kan sättas en särskild stämpel på henne. Får man stämpeln “terminated” innebär det att en röd flagg dyker upp i USAs migrationssystem. Den indikerar att det är någon som tidigare missbrukat sitt visum, och man riskerar därför att bli nekad möjligheten att kunna plugga eller jobba i USA igen.

Varför informerar ni inte era au-pairer om detta?

Vi informerar alla au pairer om riskerna med att missbruka sitt visum (skaffa andra jobb, stanna efter att visum gått ut osv), detta sker flera gånger under vår kommunicationsprocess och första gången det nämns är under det obligatorisk informationsmötet som sker innan man är antagen till programmet. Att avbryta au pair året och åka hem tidigare är inte att missbruka visumet, och ska generellt 

sett inte påverka ens chanser att söka andra typer av visum i USA. Som en av amerikanska myndigheter godkänd au pair-förmedling, är Cultural Care i USA skyldiga att rapportera till US State Department när ett program avbryts och därefter blir det aktuella visumet makulerat. Den processen är inget vi på Cultural Care kan påverka. Det stämmer att man i det fall man lämnat sitt au pair-program i förtid, inte kan söka ett nytt au pair visum till USA igen. Man kan däremot söka andra visum till USA, och givetvis söka som au pair till andra länder, och varje lands relger ser olika ut.

 

En av dom au-pairer vi talat med upptäckte av en slump att hon övervakades med dolda kameror hemma hos sin värdfamilj. När hon slog larm visade det sig att ni redan kände till kamerorna men inte informerat henne. Varför informerades hon inte av er?

 

Så kallade Nanny cameras är ganska vanligt i USA och vi informerar alla som ska resa om att detta förekommer. Om man är orolig för det eller känner obehag rekommenderar vi au pairerna att ta upp det med familjen. Familjerna har legalt inget ansvar att informera au pairen, men Cultural Care i USA rekommenderar dem att göra det.

En au-pair vittnar om hur hennes LCC sa till värdfamiljen att au-pairer från östeuropa och sydamerika är lättare att köra med och slava med. Trots detta får hon jobba kvar som LCC. Hur ser ni på det?

 

Detta har vi ingen möjlighet att kommentera på ett rättvisande sätt, än mindre verifiera. Givetvis är det ingenting vare sig Cultural Care i Sverige eller USA står bakom och inget som någon av våra LCC:er eller programdeltagare ska uttrycka. Jag vill hänvisa dig till mitt tidigare svar kring vår och våra au pairers kontinuerliga utvärdering av LCC:er. Det är givetvis av största vikt att de agerar professionellt och representerar Cultural Care och det kulturella utbytet på ett bra sätt för att vi ska kunna jobba långsiktigt med dem.

 

From: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Sent: Saturday, 8 June 2019 10:44
To: Cultural Care Au Pair <aupair.se@culturalcare.com>
Subject: SV: Återkoppling från Cultural Care

Hej, 

Tack för svar. Vi vill ändå ge er ännu en möjlighet att ställa upp på en tv-intervju. Gärna med den högst ansvarige eller någon i motsvarande position.

Om ni även denna gång avböjer, varför vill ni inte ställa upp på en tv-intervju?

Hälsningar

Jennifer Korsgren
TV4, Kalla fakta

Från: Cultural Care Au Pair [mailto:aupair.se@culturalcare.com]
Skickat: den 9 juni 2019 12:02
Till: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Ämne: RE: Återkoppling från Cultural Care

Hej Jennifer,

Tack för ditt mail. Vi är förstås måna om att få bemöta de uppgifter ni har fått från tidigare au pairer som rest med oss, även om vi inte kan kommentera enskilda fall. Därför har vi lagt stort engagemang i att bemöta era frågor skriftligen, men avböjer att delta i en filmad intervju. Vi kan förstås också bara uttala oss om det program som Cultural Care deltar i (som endast rör USA som värdland). Att kommentera enskilda fall som ni tar upp är inte aktuellt i en intervju, då vi inte kommenterar enskilda programdeltagare i offentliga sammanhang.

Vi uppskattar att ni inte använder lösryckta citat från våra svar utan återger dem i dess helhet för att undvika missförstånd. Du är välkommen att skicka fler frågor eller följdfrågor om frågetecken fortfarande kvarstår.

Då du refererar till au pairer som har rest med oss tidigare, vill vi åter understryka att alla som reser med oss och som antingen inte stannar hela perioden eller infomrerar oss om att deras upplevelse inte blev som de hade tänkt sig, blir kontaktade och får en chans att reda ut det hela med oss. Vi finns givetvis tillhands om man även senare vill återkomma kring några frågor eller om man vill vända sig till en oberoende part, såsom Allmäna Reklamationsnämnden. Cultural Care följer alltid Allmäna Reklamationsnämnden eventuella rekommendationer.

Det är också värt att komma ihåg att Cultural Care konstant arbetar med på att utveckla och förbättra programmet. Varje år görs viktiga förändringar kring screeningprocesser (inklusive värdfamiljer), förberedelser för programdeltagarna, supportnätverk osv. Vi delar gärna med oss kring hur vi arbetar idag, inklusive de utmaningar vi som organisation och våra deltagare möter inom ramen för programmet och har försökt besvara dina frågor så utförligt som möjligt i tidigare mail.

Bästa hälsningar
Madeleine

Cultural Care Stockholm

Från: Jennifer Korsgren
Skickat: den 11 juni 2019 12:37
Till: 'Cultural Care Au Pair' <aupair.se@culturalcare.com>
Ämne: SV: Återkoppling från Cultural Care

Hej,

Tack för svar. Vi har ett par kompletterande frågor:

Ni skriver att ni informerar alla au pairer om riskerna med att missbruka sitt visum, samt att första gången det nämns är vid första informationsmötet. Jag har varit på ett sådant möte. Där nämndes det inte. Hur kommenterar ni det?

I vårt program medverkar professor Janie Chuang. Hon menar att eftersom värdfamiljerna betalar så mycket mer än au pairerna samt är återkommande kunder, är risken att ni tar deras parti vid konflikter. Hur kommenterar ni det?

Som jag tidigare berättat så vittnar au pairer i vårt reportage om olika missförhållanden. Det handlar bland annat om utebliven ersättning, otillåten övertid, bristfälligt boende och bristfällig bakgrundkontroll av värdfamiljen. Hur ser ni på det?

Hälsningar

Jennifer Korsgren

TV4, Kalla fakta

Från: Jennifer Korsgren
Skickat: den 12 juni 2019 14:59
Till: 'Cultural Care Au Pair' <aupair.se@culturalcare.com>
Ämne: SV: Återkoppling från Cultural Care

Hej,

Vi har fortfarande inte fått svar på frågorna vi ställde igår. Jag behöver svar på dem senast klockan 09.00 i morgon, samt även på dessa två ytterligare frågor:

På er hemsida i Sverige skriver ni att aupair-livet är ett kulturellt utbyte och att au-pairen är en del i familjen.

På er amerikanska hemsida beskrivs au-pairen som en resurs som kan anpassa sig efter värdfamiljens behov.

I reportaget framförs kritik mot att era au-pairer är ett billigare sätt för amerikanska familjer att skaffa sig en hushållerska eller nanny och att ni marknadsför au-pairen som en resurs mot värdfamiljerna. Medan det i marknadsföringen i Sverige fokuseras mer på att det handlar om ett kulturutbyte. Hur ser ni på det?

I tidigare svar skriver ni att au pairerna informeras om så kallade nanny-cams, vilket inte togs upp under informationsmötet vi besökt. Hur ser ni på det?

Hälsningar
Jennifer Korsgren
TV4, Kalla fakta

Från: Cultural Care Au Pair [mailto:aupair.se@culturalcare.com]
Skickat: den 13 juni 2019 08:53
Till: Jennifer Korsgren <jennifer.korsgren@tv4.se>
Ämne: RE: Återkoppling från Cultural Care

Hej Jennifer,

Tack för ditt mail. Jag har lagt ihop mailet från i tisdags med det från igår och du finner våra svar nedan.

Vänliga hälsningar

Madeleine

Cultural Care

Ni skriver att ni informerar alla au pairer om riskerna med att missbruka sitt visum, samt att första gången det nämns är vid första informationsmötet. Jag har varit på ett sådant möte. Där nämndes det inte. Hur kommenterar ni det?

För att kunna kommentera det skulle vi behöva veta när och var du deltog i ett informationsmöte. Om jag antar att det var i samband med att du själv deltog i programmet så bör du ha varit på ett informationsmöte för ca 5,5 år sedan. Vårt program och våra rutiner, inklusive våra informationsmöten, utvecklas kontinuerligt och det har hänt en del sedan dess. Precis som många andra organisationer och företag så lär vi oss hela tiden hur vi kan förbättra programmet och förtydliga förberedelseprocessen. Om du har varit på ett informationsmöte nyligen och den här informationen inte har framkommit får du gärna meddela mig så att vi kan ge den feedbacken till person som höll i mötet.

Jag skulle också vilja hänvisa tillbaka till den viktiga aspekten att ett avbrott i au pair programmet genom att åka hem tidigare i sig inte är att missbruka visumet, och ska isolerat inte påverka au pairens chanser att söka andra typer av visum till USA. Visumprocesser är del av USAs utrikespolitik och kan ändras över tid. Alla sorts visum är en bedömningsfråga där många olika aspekter bedöms av amerikanska myndigheter om ett visum ska bli godkänt eller inte. Den processen är tyvärr inget vi på Cultural Care kan påverka.

I vårt program medverkar professor Janie Chuang. Hon menar att eftersom värdfamiljerna betalar så mycket mer än au pairerna samt är återkommande kunder, är risken att ni tar deras parti vid konflikter. Hur kommenterar ni det?

Au pair-programmet i USA regleras av amerikanska myndigheter som sätter guidelines för att skydda båda programdeltagare, dvs både au pairer och värdfamiljer. De är båda deltagare i det kulturella utbytesprogram som au pair-programmet utgör. Programmets långvariga existens liksom programmets framtid är helt beroende av ett väl fungerande system, nöjda au pairer som kan rekommendera programmet till andra och ett intresse från familjer att delta i programmet och välkomna au pairer från andra länder till sitt hem. Konflikter är tyvärr något som kan uppstå i alla typer av sammanhang där människor interagerar. Cultural Cares supportpersonal i USA är utbildade och vana att hantera den här typen av olikheter, och det läggs stor vikt vid att de inte ska ta någons parti. Hur mycket de olika deltagarna betalar för sitt deltagande i programmet är för supportpersonalen över huvud taget inte relevant.

Som jag tidigare berättat så vittnar au pairer i vårt reportage om olika missförhållanden. Det handlar bland annat om utebliven ersättning, otillåten övertid, bristfälligt boende och bristfällig bakgrundkontroll av värdfamiljen. Hur ser ni på det?

Det är ingenting som accepteras av Cultural Care och om vi, här i Sverige eller i USA, får kännedom om att något inte fungerar som det ska så agerar vi omgående för att hjälpa till att reda ut situationen och korrigera. Precis som i alla program där många olika människor deltar, så kan vi inte garantera att alla värdfamiljer och au pairer kommer att hålla sig till regleringarna hela tiden. Just därför är det så viktigt att använda det supportsystem som finns på plats om något går snett.

I övrigt anser jag att mitt tidigare mail svarar på din fråga och upprepar det här:

Au pair-programmet i USA regleras av amerikanska myndigheter som sätter guidelines för att skydda båda programdeltagare, dvs au pairer och värdfamiljer. De är båda deltagare i det kulturella utbytesprogram som au pair-programmet utgör. Utöver att programmet regleras av amerikanska myndigheter, har Cultural Care ytterligare riktlinjer för programmet som vi förväntar oss att våra programdeltagare följer, och sist men inte minst gör värdfamiljen och au pairen upp egna riktlinjer sinsemellan kring barnpassningsschema/arbetsuppgifter/planering etc. Självklart under förutsättning att dessa riktlinjer inte strider mot de som Cultural Care samt amerikanska myndigheter satt upp för programmet.

Om Cultural Care i USA blir informerade om eller misstänker att arbetsuppgifterna går utanför dessa riktlinjer, eller på annat sätt är olämpliga inom ramen för programmet, tar man omedelbart kontakt med värdfamiljen. I de flesta fall kan situationen lösas på det sättet, men lyckas inte det så utvärderas familjen för att se om programmet är rätt för dem. Även om Cultural Care i USA har många återkommande värdfamiljer som år efter år tar emot au pairer, så kommer hela tiden nya familjer till programmet. Trots rigorös screening för att godkänna dem som värdfamiljer så är det möjligt att en värdfamilj efter hand visar sig inte hålla sig helt till den arbetsbeskrivning som har satts upp. I ett sådant fall är det avgörande att Cultural Care i USA får information om situationen så att man kan hjälpa till.

I reportaget framförs kritik mot att era au-pairer är ett billigare sätt för amerikanska familjer att skaffa sig en hushållerska eller nanny och att ni marknadsför au-pairen som en resurs mot värdfamiljerna. Medan det i marknadsföringen i Sverige fokuseras mer på att det handlar om ett kulturutbyte. Hur ser ni på det?

Vi tycker att informationen som delges på respektive hemsidor är mer nyanserad än vad du lyfter fram och att den beskriver programmet väl för de olika parterna. På vår svenska hemsida kan man bland annat läsa om programkrav, riktlinjer för programmet, om att studera i USA, tips för att skaffa vänner med mera. På samma sätt täcker Cultural Cares amerikanska hemsida många olika aspekter av programmet.

I tidigare svar skriver ni att au pairerna informeras om så kallade nanny-cams, vilket inte togs upp under informationsmötet vi besökt. Hur ser ni på det?

Våra informationsmöten är ett sätt för intresserade att få en första inblick i hur det kan vara att resa som au pair. Målet med informationsmötet är att informera om programmet i stort tex gällande ansökningskrav, typ av visum och programmets riktlinjer. Det är ett tillfälle att förstå vad det innebär och om det kan passa för den personen att söka till programmet. En tidigare au pair är oftast med och berättar om hennes/hans personliga erfarenhet, relation med sin värdfamilj, att skaffa vänner osv. Information om eventuella nanny cams får deltagarna längre fram under förberedelseprocessen. Återigen, om frågan härrör från din egen erfarenhet som programdeltagare så har informationsmaterialet också utvecklats sedan dess.

0:47
Spela
Kommunen ser över stödet till Veberöd: "Måste uppfylla vissa kriterier"

Kommunen ser över stödet till Veberöd: "Måste uppfylla vissa kriterier"

Se inslaget om att Lunds kommunen ser över det ekonomiska bidraget till Veberöd.

Se inslaget om att Lunds kommunen ser över det ekonomiska bidraget till Veberöd.

3:44
Spela
Lundh skarpa kritik: "Det är SvFF i ett nötskal"

Lundh skarpa kritik: "Det är SvFF i ett nötskal"

Fotbollskanalens krönikör Olof Lundh reagerar nu på Kalla fakta och nyheten om att Svenska Fotbollförbundet försökte stoppa Julles mamma från att stämma Veberöds AIF.

Fotbollskanalens krönikör Olof Lundh reagerar nu på Kalla fakta och nyheten om att Svenska Fotbollförbundet försökte stoppa Julles mamma från att stämma Veberöds AIF.

2:59
Spela
SvFF försökte stoppa stämning av föreningen som kastade ut Julle

SvFF försökte stoppa stämning av föreningen som kastade ut Julle

Efter att Julle som 8-åring kastades ut ur sitt lag i Veberöds AIF har hans mamma, tillsammans med Malmö mot Diskriminering, stämt klubben. Nu kan TV4-Sporten berätta att Svenska Fotbollförbundet försökte få mamman och organisationen att inte ta ärendet till domstol.

Efter att Julle som 8-åring kastades ut ur sitt lag i Veberöds AIF har hans mamma, tillsammans med Malmö mot Diskriminering, stämt klubben. Nu kan TV4-Sporten berätta att Svenska Fotbollförbundet försökte få mamman och organisationen att inte ta ärendet till domstol.

Morden i Hallonbergen - kommentar kommissariens advokat

Kommentar/yttrande:

Alla aspekter av min klients agerande har blivit noggrant genomgångna vid en allsidigt belysande förundersökning. Utredningen har lagts ned eftersom min klient inte agerat felaktigt.

Det har inte varit möjligt att besvara alla frågor som ställts med hänsyn till den sekretess till skydd för tredje man som gäller stora delar av förundersökningsmaterialet. Flera av de svar och klargöranden som gavs vid den över timmen långa intervjun som hölls med mig har dock Kalla Fakta valt att klippa bort.

Stockholm den 7 december 2018

Anton Strand

Advokat

Kalla Fakta svarar:

I reportaget framgår klart och tydligt att polisens internutredare gjort en omfattande utredning och att åklagaren lade ned förundersökning. Den ansvarige åklagaren säger att han prövat den straffrättsliga delen och att det inte fanns anledning att fortsätta förundersökningen. Det är inte samma sak som att kommissarien inte gjort något felaktigt, bara att åklagaren inte anser att bevisningen håller för ett åtal. Vi berättar tydligt att advokaten hänvisar till sekretess och därför inte kan svara på alla frågor. Vi har valt ut de delar av intervjun som bäst svarar på våra frågor. Advokaten fick samtliga citat som valts ut upplästa, inklusive sammanhang och speakertexter, liksom alla andra medverkande också fått.

15:42
Spela
Barnkliniken - utländsk expertis vill att barnpalliativa vården i Sverige ska granskas

Barnkliniken - utländsk expertis vill att barnpalliativa vården i Sverige ska granskas

Kalla faktas reportage om Lilla Erstagården, Nordens första barn- och ungdomshospice, fick under hösten kritik av Ersta Diakoni. De menade att det är nationellt och internationellt vedertaget att sluta ge mat och näring till svårt sjuka barn när man misstänker att barnen inte kan tillgodogöra sig näringen längre och är på väg att dö. Men nu reagerar flera utländska experter. Kalla fakta har intervjuat några av världens främsta läkare, sjuksköterskor och intresseorganisationer inom palliativ vård för barn som vill att den barnpalliativa vården i Sverige granskas av fristående internationella specialister.

Kalla faktas reportage om Lilla Erstagården, Nordens första barn- och ungdomshospice, fick under hösten kritik av Ersta Diakoni. De menade att det är nationellt och internationellt vedertaget att sluta ge mat och näring till svårt sjuka barn när man misstänker att barnen inte kan tillgodogöra sig näringen längre och är på väg att dö. Men nu reagerar flera utländska experter. Kalla fakta har intervjuat några av världens främsta läkare, sjuksköterskor och intresseorganisationer inom palliativ vård för barn som vill att den barnpalliativa vården i Sverige granskas av fristående internationella specialister.

Visa bildspel

Referenser till Kalla faktas "Slutstationen" efter Lilla Erstagårdens kritik

Med anledning av kvällens program om Lilla Erstagården, som drivs av Ersta Diakoni, så har sjukhuschefen Jan-Åke Zetterström gjort ett inlägg på Ersta Diakonis...

Med anledning av kvällens program om Lilla Erstagården, som drivs av Ersta Diakoni, så har sjukhuschefen Jan-Åke Zetterström gjort ett inlägg på Ersta Diakonis Facebooksida med en rad påståenden.

Vi kommer här att från Kalla faktaredaktionen bemöta dessa. I syfte att vara transparenta så kommer vi att redovisa en del vår dokumentation och hänvisa till källor, i den mån de inte har begärt skydd.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: ”Kalla Fakta påstår att vi försökte sparka en tidigare ansvarig läkare på Lilla Erstagården, men att Ersta diakoni tvingades betala skadestånd till henne. Sanningen är att vi gjorde en gemensam överenskommelse, som båda parter då var nöjda med. Jag förväntar mig att Kalla Fakta antingen publicerar domen – eller inför en rättelse.”

Kalla faktas svar: I dokumentet ”Underrättelse” från 2013-02-18 skriver Ersta Diakoni till ansvarig läkare Ann Edner att ”härmed underrättas ni om att företaget avser att avskeda dig”. Detta dokument är bifogat i bildspel.

Även genom mejlkonversation och vittnesmål från facklig representant har Kalla fakta styrkt att företaget försökt sparka Ann Edner. Hon tog då hjälp av advokaten Michael Fishbein. 2013-03-01 träffade Ersta Diakoni och Ann Edner en överenskommelse om att hennes anställning skulle upphöra.

Ann Edner fick då en summa pengar i vederlag (utöver lön och andra kostnader) som advokaten i intervju betecknar som ”skadestånd”. Detta dokument är bifogat i bildspel.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Vidare har reportrarna under två års research uppenbarligen inte förstått att Ersta diakoni är en ideell förening. Vi delar inte ut någon vinst. När vi gör ett överskott, så återinvesteras det i verksamheten. Vi satsade 74 miljoner kronor på den byggnad där Lilla Erstagården idag bedriver sitt arbete. Det faller på sin egen orimlighet att vi skulle göra det för att därefter inte vilja hjälpa de svårt sjuka barn som Lilla Erstagården är till för. 

Kalla faktas svar: Kalla faktas research bygger dels på intervjupersoner i programmet men även med f d anställda i centrala positioner inom Ersta Diakoni som åberopar källskydd. Dessa av varandra oberoende källor säger att kravet på att ge ett överskott till Ersta diakoni var mycket tydligt uttalat, helst 10 %.

Vi redogör i programmet för att Ersta diakoni är en ideell förening och påstår aldrig att vinst skulle ha delats ut till parter utanför verksamheten. Jan-Åke Zetterström säger också själv i intervju att alla hans verksamhetsdelar ska gå med ”ett litet, litet plus”.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Vår vårdchef bemötte i sin intervju påståendet om att vi inte tar emot vårdkrävande patienter. Det gör vi. Det stämmer helt enkelt inte. 

Kalla faktas svar: Sjuksköterskan Agneta Sinander, fd anställd på Lilla Erstagården, säger att hon möter barn på sin nuvarande arbetsplats Astrid Lindgrens barnsjukhus som nekats plats med beskedet att de är ”för vårdkrävande eller komplicerade”. Detta styrks av läkare och andra källor inom barnsjukhus som fått nej när de försökt remittera patienter till Lilla Erstagården. Jan-Åke Zetterström tillfrågas om just detta i programmet och tillbakavisar det som ”missförstånd i kommunikationen”.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Sedan har vi Natasha Pedersen, som av TV 4 under morgonen har presenterats som en av de främsta internationella experterna på palliativ vård för barn. Jag är inte intresserad av själva etiketten, men jag ber er notera följande: När Norges motsvarighet till Socialstyrelsen, Helsedirektoratet, tog fram riktlinjer gällande palliativ vård för barn och unga, så fanns Natasha Pedersen mycket riktigt med i den grupp som utförde arbetet. Men som brukarrepresentant, inte som medicinsk expert. Hon lämnade dessutom, enligt uppgift till oss, arbetet innan det var slutfört. Detta i kombination med hennes onyanserade påhopp på vår verksamhet, grundat på hörsägen, borde få rätt många att sätta frågetecken kring hennes omdöme och kunnande. 

Kalla Faktas svar:

I reportaget berättar vi att Natasha Pedersen på uppdrag av Norges regering utrett palliativ vård för barn. Hon var kvar i det arbetet under hela projektet och var också den som 2017 överlämnade utredningen ”På liv och död” till den norska hälsoministern Bent Höie, se bild i bildspel.

Natasha Pedersen har också deltagit i internationella utvecklingskommittéer om palliativ vård för barn och har ett gott renommé bland internationella experter.

Kalla fakta har också gått igenom forskningsstudier gällande palliativ vård för barn. Vi har också bett Lilla Erstagården återkomma till oss med namn på de experter de bygger sin vård på och vilka forskningsstudier de lutar sig på. Lilla Erstagården har inte återkommit med dessa uppgifter vare sig under eller efter intervjun.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Jag undrar också om reportrarna hörde av sig till exempelvis de medicinska experterna i den norska referensgruppen? Helsedirektoratets rekommendationer tar nämligen upp precis det som Kalla Faktas reportrar skjuter in sig på, det vill säga utsättning av näring och vätska. Jag har skrivit om det i ett inlägg här nedan på Facebook. Men jag citerar ändå åter Helsedirektoratet: ”Tillförsel av vätska och näring ska vara för barnets bästa. För att den ska vara det, så måste kroppen kunna tillgodogöra sig de tillförda näringsämnena. Ett barn ska aldrig hungra eller törsta, men ska heller inte belastas med mat och vätska mer och längre är vad som är bra för barnet.” 

Kalla Faktas svar: I programmet pekar vi på risken med att ta bort näring och vätska. Den är att man felaktigt bedömt barnet som döende när det inte varit det. Flera läkare vi pratat med säger att det är mycket svårt att avgöra om ett kroniskt sjukt barn verkligen är i livets slutskede eller om det är en tillfällig dipp, exempelvis på grund av en botbar infektion. Detta särskilt om barnet har en sällsynt diagnos eller har svåra kroniska funktionsnedsättningar.

Vi har hittat flera fall där barn överlevt trots att Lilla Erstagården sagt att de varit döende.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Detta är just den avvägning som görs. Och att sätta ut näring är inte en ”metod” på Lilla Erstagården, som Kalla Fakta påstår. 

Kalla Fakta svar: Genom kontakt med personal som arbetat under flera år på Lilla Erstagården i närtid och varit med när läkare fattat beslut om att ta bort näring och vätska, har det framkommit att det varit återkommande, något som Lilla Erstagårdens personal också själva berättat om på föreläsningar. Även flera föräldrar berättar om hur de fått förslaget när barnet varit väldigt sjukt, men vilket senare visat sig inte ha varit i livets slutskede. Men i vårt reportage framkommer också att annan typ av behandling, exempelvis andningshjälp och antibiotika fråntas barn. I dessa fall innebär begränsningen inte enbart att livet kan förkortas även i behandlingsbara komplikationer, utan även att kan lidandet öka.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Det råder ingen tystnadskultur på Ersta diakoni eller Lilla Erstagården. Under de här två åren har vår personal hållit en föreläsning på två timmar för de bägge reportrarna. Vi har försökt hjälpa dem att förstå hur vård i livets slutskede fungerar. Vi har gett dem intervjuer med två företrädare på sammanlagt nästan en timme. 

Kalla Fakta svarar: Vi har pratat med ett 50-tal före detta anställda inom hela Ersta Diakoni, varav flera ifrån Lilla Erstagården, något som också advokater och berörda fackförbund kan vittna om. De berättar att de utsatts för repressalier om de ifrågasatt den verksamhet de arbetat i. Ersta Diakoni har också betalat kritiker för tystnad.

Erstas sjukhuschef Jan-Åke Zetterström: Den kritiska personal som kommer till tals i programmet verkar alla härröra från 2013, där Kalla Faktas reportrar helt förlitar sig på de personer som lämnade i samband med att vi bytte ledning. Var finns självständigheten i förhållande till källorna?

Kalla faktas svar. Det stämmer inte. En av de sjuksköterskor som intervjuas i programmet arbetade på Lilla Erstagården mellan åren 2013-2016. Vi har varit i kontakt med ett stort antal källor som inte haft något med händelserna 2013 att göra.

29:53
Spela
Hela intervjun med ansvarig för Lilla Erstagården

Hela intervjun med ansvarig för Lilla Erstagården

29:23
Spela
Vårdchefen på Lilla Erstagården - hela intervjun

Vårdchefen på Lilla Erstagården - hela intervjun

TV4 och C Mores nomineringar i Kristallen

Förra årets Kristallenvinnare Tilde De Paula Eby och David Hellenius är återigen nominerade i kategorin Årets kvinnliga och manliga programledare, Kalla fakta...

Förra årets Kristallenvinnare Tilde De Paula Eby och David Hellenius är återigen nominerade i kategorin Årets kvinnliga och manliga programledare, Kalla fakta är nominerade för hela tre program, Anna Book och Karin Laserow som årets tv-personlighet och gågna årets premiärer Hälsningar från..., Enkelstöten, Biggest loser VIP och Gråzon är alla nominerade i olika kategorier. Även äldre godingar som Robinson, Talang och Idol har fått nomineringar. Nedan ser ni hela fina listan på TV4 och C Mores program som är nominerade i olika kategorier:

Årets dokusåpa
Biggest loser VIP, Sjuan
Robinson, TV4 

Årets fakta och nyhetsbevakning
Nyhetsmorgon, TV4

Årets förnyare
Drottninggatan 17.04.07, TV4

Årets granskning
Kalla Fakta - Fallet Sannah, TV4
Kalla Fakta - Fotbollssyndikatet, TV4
Kalla Fakta - Mutorna längs vägen, TV4 

Årets humorprogram
Enkelstöten, TV4

Årets kvinnliga skådespelerska i en tv-produktion
Birgitte Hjort Sorensen (Gråzon), C More

Årets livsstilsprogram
Hälsningar från…, TV4
Mandelmanns gård, TV4

Årets manliga skådespelare i en tv-produktion
Kristofer Hivju (Beck), C More

Årets sportproduktion
Allsvenskan i fotboll, TV4/C More

Årets tv-drama
Gråzon, C More

Årets tv-personlighetAnna Book (Biggest loser VIP), Sjuan
Karin Laserow (Bytt är bytt), TV4

Årets underhållningsprogram
Idol, TV4
Talang,TV4 

Årets program
Så mycket bättre, TV4

Årets kvinnliga programledare
Tilde de Paula Eby, TV4

Årets manliga programledare
David Hellenius, TV4

Kristallen direktsänds i TV4 och på TV4 Play 31 augusti 20.00 så sitt bänkade och håll tummarna för många vinster då!

Visa fler