Radioprofilen Titti Schultz har blivit hotad upprepade gånger på nätet:

Utredaren Gudrun Antemar vill bland annat införa ett nytt brott — olaga integritetsintrång — för den som sprider till exempel sexfilmer och privata uppgifter om andras sjukdomar. Hon vill också göra det straffbart att hota med olaga integritetsintrång och skärpa straffen för förtal och förolämpning, skriver hon i en debattartikel i Dagens Nyheter. I dag lämnas betänkandet till justitieministern. Syftet är att ta hårdare tag mot hot och hat på nätet.

Ta bort inlägg

Den som driver en så kallad elektronisk anslagstavla, ett nätforum eller en blogg exempelvis, ska också få ett utökat straffansvar, skriver utredaren. Hon exemplifierar med att den som tillhandahåller forumet enligt den så kallade BBS-lagen ska ha tillsyn över forumet och se till så att meddelanden som uppenbart är brottsliga, såsom uppvigling och hets mot folkgrupp, tas bort eller stoppas från att spridas vidare. Antemar vill utvidga ansvaret till att även gälla meddelanden som innebär ett uppenbart olaga hot eller olaga integritetsintrång.

Olaga hot

Utredaren vill också utvidga bestämmelsen om vad som är olaga hot, och motiverar det med att utredningen visar att det är vanligt att människor hotas med att någon ska sprida integritetskränkande uppgifter, som till exempel sexfilmer med denne. Antemar föreslår därför att det ska bli straffbart att rikta hot mot någons frihet eller frid — till exempel att hota med ett olaga integritetsintrång eller grovt hemfridsbrott.

"Ett förbättrat straffskydd för integriteten behövs och det bör kunna besvara vissa frågor. Vad behöver jag som enskild tåla i form av elakheter, kränkningar, ryktesspridning eller intrång i privatlivet? Vad passerar gränsen för att det ska vara straffbart?" skriver Antemar på DN Debatt.

Yttrandefriheten

Förslagen ska ut på remiss och en ny lag kan eventuellt träda i kraft vid årsskiftet.

Tidningsutgivarna (TU) är eniga med utredaren och anser inte att förslagen krockar med yttrandefriheten.

"Det har också varit tydligt under utredningens gång att det inte är de grundlagsskyddade medierna med ansvarig utgivare som tar ett ansvar som gör sig skyldiga till överträdelser. Därför är det bra att föreslagen ny straffbestämmelse införs utanför det grundlagsskyddade området. Vi som representerar grundlagsskyddade medier har full förståelse för att något måste ske mot näthatet. Denna utredning har landat i en bra balans mellan skyddet för den personliga integriteten och yttrandefriheten", säger TU:s vd Jeanette Gustafsdotter i en skriftlig kommentar.

Barns önskan

Barnens rätt i samhället, Bris, tar emot många samtal från barn som mår dåligt, bland annat när de utsatts för hot eller hat via olika nätsajter. Bris är positivt till utredarens förslag att utvidga straffansvaret för den som ansvarar för en nätsida.

- Att stärka ansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla tycker vi är en bra väg att gå. För vi vet att när unga utsätts för något på nätet, som att en bild eller en film läggs upp, då är det inte deras första önskan att personen som gjort det ska straffas, utan de vill att bilden eller filmen ska försvinna, säger Jeanette Ramnitz, pressekreterare på Barnens rätt i samhället, Bris, tlil TT.

"Vad behöver jag som enskild tåla i form av elakheter, kränkningar, ryktesspridning eller intrång i privatlivet? Vad passerar gränsen för att det ska vara straffbart?" Gudrun Antemar skriver på DN Debatt.

Fakta: Statistik om näthat

Från och med januari i år finns ett antal nya koder för näthatsbrott, något som polisen efterfrågat i tio års tid.

Polisen kan nu fylla i om olaga hot eller ärekränkning skett på nätet eller ej.

Tidigare var Brottsförebyggande rådets statistik inte uppdelad i huruvida ett brott skett på nätet eller inte.

Den första statistiken över näthatsbrott väntas komma i februari.

Polisen har efterfrågat koder nya koder även för ofredande och sexuellt ofredande, de kan införas i framtiden.