Polisen misstänker ett enormt mörkertal vad gäller hatbrott mot romer.

Gina, 24 år från Rumänien, tigger utanför en mataffär i Malmö. Två gånger har hon fått pengarna i pappmuggen stulna, berättar hon.

- Det var en kvinna som kom fram och sade att jag skulle gå härifrån, sedan knuffade hon till mig och tog pengarna, runt 100 kronor.

Gina kallade på vakterna, polisen kom, sedan vet hon inte vad som hände.

Gina berättar att hon ofta får uppmaningen att åka hem, försvinna och "fuck you".

- Det är mycket rasism. Ingen är tvungen att ge mig pengar, men man behöver inte vara rasistisk. Folk förstår inte att vi tigger för att vi verkligen måste, jag måste försörja mina barn i Rumänien. Helst vill jag jobba men jag hittar inget jobb.

Vågar inte anmäla

Polisen i Skåne märker av ett missnöje med att människor tigger på gatorna:

- Vi får samtal om tiggeriet, det är inte allmänt känt att tiggeri inte är förbjudet. Man känner sig besvärad när man går förbi där de sitter och tigger och ringer och undrar om vi inte kan komma och ta bort dem, berättar Ewa-Gun Westford, presstalesperson vid Skånepolisen.

Polisen brukar då upplysa om att det inte är förbjudet med tiggeri.

- När vi samtalat en stund brukar det lugna ner sig.

Gina är inte ensam om sina upplevelser — andra personer som tigger har fått avgaser i ansiktet, eller som i Göteborg vatten över sig. Men Thomas Bull som leder den lilla hatbrottsgruppen med två utredare vid Malmöpolisen har inga ärenden på sitt bord om romer som tigger. De anmäler inte.

Rädsla för register

Samma tendens är stark bland svenska romer — enligt Thomas Bull är mörkertalet väldigt stort när det gäller hatbrott mot romer. Man vill inte anmäla av rädsla för att hamna i polisens register, inte heller när man själv är offer, förklarar han. För ett år sedan, när registret över romer hos Skånepolisen avslöjades av Dagens Nyheter, blev det närmast omöjligt att arbeta med romer, fortsätter han och suckar djupt. "Jag ska aldrig mer vända mig till svenskt rättsväsende" sade en Malmöbo som fanns med i polisens register tillsammans med sin ickeromska sambo till TT då.

Få brott klaras upp

Förra året anmäldes runt 230 hatbrott med antiromska motiv i Sverige, den högsta siffran hittills. Bara i tre procent av alla anmälda hatbrott kan en gärningsman bindas till brottet. I de fall där romer utsätts är uppklarningsfrekvensen ännu lägre, en procent. Men Thomas Bull vill ändå se möjligheterna och hoppas att fler ska våga anmäla.

- Det är ett gigantiskt problem. Om ingen anmäler så vet vi ju inte omfattningen av problemet, hur ska vi då kunna göra något åt det, frågar han retoriskt.