Hela 13,1 procent av eleverna i nionde klass fick icke godkänt i kärnämnen i våras, enligt nya siffror från Skolverket som SVT tagit del av. När Alliansen tog över regeringsmakten 2006 låg andelen niondeklassare som inte hade gymnasiebehörighet på 10,5 procent, en siffra som blivit högre under de senaste åren. 

– Det är en väldigt dyster siffra, den har stigit och nu fortsätter den stiga, och det är ett dåligt resultat för svenska skolan, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket till SVT.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar

Föräldrarnas utbildningsnivå gör allt större skillnad för om barnen klarar av att få behörighet till gymnasiet och enligt skolverkets siffror, som SVT granskat, är skillnaden stor:

Hela 42 procent av barn till föräldrar utan gymnasieutbildning får inte godkänt slutbetyg och den siffran har enligt statistiken ökat med 25 procent sedan 2005, medan det bland barn till akademiker bara är 5 procent som inte klarar gymnasiebehörigheten.

Skillnaden mellan skolor ökar

Trots att skolagen säger att alla elever har rätt till en god utbildning och att skolan ska vara likvärdig ökar också skillnaderna i elevers resultat mellan skolor, enligt SVT's granskning av skolstatistiken. Enligt Lärarförbundet som intervjuats av DN är detta en negativ effekt av det fria skolvalet. 

- Man måste rikta resurserna där behoven är som störst och det har Skolverket larmat om år efter år, säger Eva-Lis Siren, ordförande i Lärarförbundet till DN

Viktig fråga för partierna

Sju av åtta partier har skolan som en av sina tre viktigaste frågor, enligt Lärarnas Riksförbund som frågat ut riksdagspartierna inför valet. Ett parti sätter skolan som den enskilt allra viktigaste frågan och det är Folkpartiet. Partierna har också uppgett till Lärarnas Riksförbund hur de vill förbättra skolan, flera har bland annat förslag på hur läraryrket ska göras mer attraktivt.

Men Eva-Lis Siren är hård i sin dom.

-Man vänder inte skolans utveckling med att ha flest politiska förslag, säger hon till DN.

-Det handlar om tre saker: starkare resursstyrning, särskilt stöd som måste vara en verklig rätt och att mota de negativa effekterna av det fria skolvalet. Det måste också bli attraktivt att arbeta där utmaningarna är som störst och därför välkomnar vi karriärtjänster på de skolorna.