SANDRA:

  • Gästkatten – En japansk roman om stillsamhet och att se det fina i det lilla. Om två
    författare som träffar en katt.
  • Asbra ramenkokbok J
  • Just nu är jag här – Roman om att va singel tjugonånting i en digital
    värld av tinder etc
  • Pappan och havet – En vemodig muminklassiker
  • Ett litet liv – Storslagen roman om vänskap, mörka hemligheter och
    att aldrig kunna fly sina barndomstrauman, på 800 sidor.
  • SOFIE:

    Björnstad av Fredrik Backman (rea)

    Det här är inte bara en fantastisk berättelse om en liten stad med stora drömmar, utan det borde också vara obligatorisk läsning för alla gymnasieelever i dessa metoo-tider. Du som inte är idrottsfanatiker, låt dig inte avskräckas av hockeytemat. Jag har nog aldrig känt lukten av omklädningsrum så starkt som när jag läste Björnstad. Teamkänslan, hiearkin, motståndet, kampen om överlevnad. Men handlingen tar sig en ny vändning när ett fruktansvärt brott sker. Och är det offret som får stödet? Nej, det går ju inte när hela lagets rykte står och faller med förövaren. Orättvisan grep tag i mig, ilskan över hur det kan gå till. Och tyvärr är det här förstås inget som bara sker i Backmans fiktiva stad Björnstad, utan det förekommer såklart även i verkligheten. Hoppas att några lärare tittar på det här och genast tar in boken i sin undervisning.

     

    Glöm mig av Alex Schulman (rea)

    ”Om mamma en dag blir nykter, och om vi en dag försonas. Hur kommer det att gå till? Kommer hon att säga förlåt?” Det här är en gripande läsning om hur svårt det är att hjälpa någon som är beroende, hur allt kretsar kring den personen och hur omgivningen försöker städa upp och sopa under mattan. Tills en dag då det inte finns någon annan utväg än att säga ifrån, och då också bli missbrukarens största fiende. Alex föreslår för sin mamma att hon ska gå på behandlingshem, och det är förstås superkänsligt att ens ta upp ämnet, men till slut går hon ändå med på det. Förutom alla gripande tillbakablickar från hans barndom, så fastnade en helt annan scen hos mig. Det var när Alex skulle fylla i en enkät från behandlingshemmet, där han och syskonen skulle svara så ärligt som möjligt om mammas drickande, som ett led i behandlingen. Då kom samtalet från mamman om hur fasansfullt hon blev behandlad, och att han kanske kunde tänka lite på vad han berättade i den där enkäten nu när hon har det så himla jobbigt. Vad gör en son då, som längtar efter sin mammas bekräftelse och kärlek? Jo, han slänger enkäten i papperskorgen. Han ville ju vara snäll nu när hon hade det så jobbigt … Så ja, det handlar om viljan att hjälpa men också svårigheten att nå fram, om medberoendets fullständiga järngrepp. Om hur ett barn ständigt blir sviken och ändå reser sig upp. Gång på gång. För vad finns det för alternativ? Den här boken blev framröstad till Årets bok 2017, och när man läser den förstår man varför. 

     

    Hon som vakar av Caroline Eriksson

    Den här berättelsen uppfyller alla de kriterier som jag önskar mig av en spänningsroman. Över huvud taget älskar jag deckare med tvister, smarta och genomtänkta historier som ändå håller trovärdigheten rakt igenom. Och som kastar in mig direkt in i handlingen. Många böcker mår ju bra av att stryka de första kapitlen, men det behövs inte här. Jag älskar idén med att någon sitter i sitt radhus och betraktar grannen på andra sidan gården, och börjar bilda sig en uppfattning om att ett mörkt drama pågår mellan mannen och hustrun, så pass allvarligt att hon inte kan låta bli att lägga sig i.

    Jag är pilgrimen av Terry Hayes (rea)

    När jag läste den här komplexa thrillern kände jag direkt att jag aldrig mer ska skriva en rad, inte ens ett Twitterinlägg. ”Jag är pilgrimen” är så välskriven och händelserik att jag som författare får prestationsångest. Normalt sett blir jag avskräckt av böcker som är nästan 800 sidor långa, men när man väl var inne i storyn gick den inte att släppa. Särskilt inte när det gick upp för mig vad som faktiskt var på väg att hända. Det var så skrämmande att jag blev rädd på riktigt.

    Det börjar med att en kvinna mördas på ett sunkigt hotell i New York, men hon går inte att identifiera. En pappa blir offentligt halshuggen på ett torg i Saudiarbien, och kvarlevor från människor hittas i Afghanistan.

    Pilgrimen som har slutat arbeta inom den amerikanska underrättelsetjänsten är den enda som ser sambanden mellan morden på olika platser i världen. Någon planerar sin hämnd i Guds namn, och storyn är så trovärdig och otäck att man håller andan. Den här boken gav jag till brorsan i present, och jag är glad för hans skull att han har den här läsupplevelsen kvar.

     

    Husdjuret av Camilla Grebe

    Som deckarförfattare vore det tjänstefel av mig att inte nämna ”Husdjuret”, som utsågs till Årets kriminalroman 2017 av Svenska deckarakademien. Camilla har ju skrivit tillsammans med sin syster Åsa Träff och även spionromaner med Paul Leander Engström, men den här har hon skrivit ensam. Husdjuret utspelar sig i den fiktiva byn Ormberg, och börjar med att Malin hittar ett kranium med mörkt hår i en mosse. Åtta år senare är hon tillbaka i byn och blir en av de poliser som ska utreda det olösta fallet. Under utredningens början försvinner hennes kolleger Hanne och Peter i skogen. Tonåringen Jake hittar Hanne, men inte bara henne, utan även hennes dagbok, som visar sig vara en viktig pusselbit i det som hänt, då Hanne håller på att förlora minnet och därför antecknar allt i sin dagbok. Problemet är att Jake behåller den. En riktig bladvändare, värdig sin utmärkelse som bästa kriminalroman.