Mark Herman som tidigare givit oss fina dramakomedier som Brassed Off och Little Voice om engelsk arbetarklass presenterar denna gång en historia om lille Bruno som lever bekymmerslöst mitt i krigets Berlin. Hans far är en hög naziofficer som ska omplaceras ut på landsbygden och bli ansvarig för ett koncentrationsläger och fullfölja Hitlers plan för judarna, den slutgiltiga lösningen. När familjen försöker komma tillrätta i sin nya miljö upptäcker Bruno en märklig bondgård bortanför en träddunge bakom huset och så småningom lyckas han ta sig dit utan att föräldrarna märker något. Framme vid stängslet sitter en pojke i en randig pyjamas med ett nummer på som den oskuldsfulle Bruno tror ingår i en slags lek. Pojken presenterar sig som Schmuel och från den dagen är de två gossarna goda vänner trots det elektriska stängslet som skiljer dem åt. Deras vänskap håller Bruno hemlig för föräldrarna och privatläraren Liszt samtidigt som mamman oroar sig för att storasystern Gretel hänger upp idolbilder på Hitler över sängen.

Mark Hermans gedigna betraktelse över ett av mänsklighetens värsta övergrepp går rakt in i hjärtat och kanske är det för att ondskan får ett ansikte och ett djup bakom uniformen? Det är ju annars lätt att demonisera den som står för övergreppen för att förtydliga men det är att förenkla något som kräver en djupare förklaring för att vi ska förstå vad som sker. Pojken I Randig Pyjamas är en liten film som ställer de stora frågorna och man bär med sig den långt efter det att eftertexterna slutat rulla. Kort sagt är den det bästa och mest nödvändiga man kan se på bio just nu!
BETYG: 5 solar

Ronny Svensson