Insulin är ett livsviktigt hormon som behövs för att cellerna i kroppen ska ta upp socker från blodet. Om man äter något med mycket socker i så ökar kroppen halten av insulin automatiskt. Hos en person med diabetes däremot, är insulinproduktionen satt ur spel.

Det finns många missuppfattningar om diabetes, och den vanligaste är nog att man blandar ihop typ 1 och typ 2 – diabetes.

Vad är skillnaden på typ 1 och typ 2 diabetes?
Vid typ 1 diabetes har kroppen slutat att tillverka insulin. En person med typ 1 diabetes måste därför tillföra insulin själv för att överleva. Det gör man genom att ta insulinsprutor. Cirka 50 000 svenskar lever med typ 1 diabetes.

Typ 2 diabetes innebär att insulinproduktionen i kroppen inte är tillräcklig, vilket leder till för mycket socker i blodet. Dessutom är vävnadernas förmåga att ta upp insulin nedsatt. Typ 2 diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Cirka 350 000 svenskar har sjukdomen. Många befinner sig dessutom i riskzonen för att få sjukdomen eller har den utan att veta om det. 

Tvärt emot vad många tror så är typ 2-diabetes mycket mer ärftlig än typ 1. Har du en nära släkting som har typ 2-diabetes är risken 80 procent att du själv drabbas. Många som har typ 2 diabetes lider av övervikt. Det är viktigt att göra livsstilsförändringar om man är i riskzonen. Tänk på att äta näringsriktig mat, motionera och håll vikten.

För en tredjedel av de som har typ 2-diabetes kan det räcka med att lägga om kosten och försöka gå ned i vikt. En tredjedel kan behöva äta tabletter för att stabilisera blodsockret. Den sista tredjedelen kan behöva insulinsprutor, vilket också kan bli fallet på sikt om man inte sköter sin kost och hälsa.  

Vad är symptomen?
Om du alltid är törstig, kissar mycket och är onormalt trött kan det vara tecken på för högt blodsocker. Symptomen brukar vara tydligare för typ 1 diabetes än för typ 2.

Förr i världen var diabetes en dödsdom. Så är inte fallet idag. Visst innebär sjukdomen stora livsstilsförändringar, men om man tar hand om sig och sköter sin medicinering kan personer med diabetes leva ett fullgott liv. 

Källor: Svenska Diabetesförbundet, Vårdguiden, Lena Insulander, diabetssjuksköterska Diabetesförbundet