Cissi: Hej! Vilken gripande upplevelse! Har du varit till Thailand igen för att hälsa på din familj?
Sabina: Nej, jag har inte varit tillbaka. Men kommer åka tillbaka med min familj om några år

RK: Jag är också adopterad från Thailand och jag vet att min mamma dog när jag föddes men jag tror att min pappa lever. Tycker du att jag ska vara med i spårlöst när jag blir stor och få trffa min pappa?
Sabina: Själklart ska du skicka en ansökan. Och hoppas att du får det besvarat

linis: Vad glad ja blir av att du fick ett så fint och mysigt möte med din mamma!! Är jätterörd! Hon va så himla söt!!! Ja beklagar djupt det som har hänt och ja hoppas du den stund ni fick tillsammans ger dig styrka framöver i livet! Lycka till!
Sabina: Tack! Ja, mycket känslor och tankar finns kvar. Men är så glad att jag hann träffa henne

Ida 14år :): Hur var din första reaktion när du fick veta att din mamma hade dött? Och hur fick du reda på det?
Sabina: Jag har haft kontakt med vår tolk vi hade med på vår resa. Så han har medlat mig. Jag fick beskedet via mail

Tommy: Vad hette by där ni var?
Sabina: Jag vet inte namnet på byn. Men det låg i distrik så det var distrikt 4

elias: hej din dialekt? borlänge? bara nyfiken.
Sabina: Jag är uppväxt i Borlänge Dalarna

Helene: Hej Sabina, jag heter Helene och kommer ifrån Borlänge. Vilken härlig människa du är ♥. Va underbart att få följa med på DIN resa, och få se när du fick träffa din otroligt vackra mamma. Jag beklagar sorgen, va lyckligt ändå att du hann träffa henne. Hoppas du får det trevligt när du reser dit ígen med din familj, till dina släktingar. Kramar i massor
Sabina: Hej. Ja, det var en fantastisk känsla. Nu har jag någon att relatera till. Det har man ju inte som adopterad annars

linda: Det var ett så fint möte mellan dig och din mamma! Det gjorde mig så glad! Beklagar att hon avlidit. Det måste varit ödet att ni han träffas! Tror du att det var det?
Sabina: Jag har sagt flera gånnger efter att jag kommit hem att det var ödet som gjorde att jag åkte just nu

Sandra: Hej, det var det bästa avsnittet av spårlöst. Jag grät av lycka när du hittade din mamma, det var så fantastiskt fint. Men vad hände sen? Vad hände med din biologiska mamma? Tack för svar, du är helt underbar!
Sabina: Tack.. jag har tittat på nästan alla och blir berörd varje gång. Men självklart är ens eget program det bästa :)

Lucas: Du och din mamma var så otroligt söta, jag grät när jag såg programmet! Hur känner du nu efter att du har vart där? kram, du var som en stor förebild för mig i programmet! :)
Sabina: Tack så mycket.

Mira: Hej, blev väldigt rörd! Har du skickat pengar till din familj i thailand?
Sabina: Jag har skickat pengar. Framför allt till hennes begravning, så min syster och övriga familj skulle kunna begrava henne

Elle: Hur länge hann du umgås med din mamma efter du hittade henne?
Sabina: Vi fick ett par dagar. Och jag tog vara på varje sekund jag fick :)

Mari: Det måste varit overkligt att först få träffa henne och snabbt därefter få beskedet att hon avlidit! När skedde inspelningen? Är det länge sedan?
Sabina:

Hej. Jag har själv alltid varit uppvuxen med att veta att jag är adopterad och var jag kommer ifrån. Viktigt tror jag det är att man själv får bestämma och besluta hur ens barn vill göra. Att stötta och finnas

Sticky: Sawasdee krap, Sabina stora varma kramar från mig till dig som fick träffa din mamma och samtidigt ber jag att få framföra och beklaga sorgen Så även beklaga att du inte fick träffa och möta din pappa Mina tårar kan inte sluta att rinna Nu måste du Sabina känna dig med dina rötter dig mer och tryggt hemma i ditt liv? Sabina ta mycket väl hand om dig och må Gud och Buddha vara med dig alla dagar Sawasdee // Sticky :)
Sabina: Tack snälla du

Kajsa Lindmark: Hej Sabina! Jag heter Kajsa Lindmark och är adopterad från Vietnam. Har alltid velat träffa min mamma. Så har tänkt att söka in i det här programmet, hur stor chans är det att man kommer med?
Sabina: Det är tusentals som söker, så det är bara att skicka in och hoppas.

johan: Tack för en underbar timme , med dig ock din fina mamma.. Hoppas du kan gå vidare nu! Kram Johan
Sabina: Hon kommer finnas med mig för alltid...

Mari: Skulle du själv kunna tänka dig att adoptera?
Sabina: Ja, visst skulle jag och min man vilja det. Han har 2 barn som jag älskar så mycket och jag känner att jag vill göra allt för dom. Så det är inte aktuellt just nu

Emma: Hej Sabina! Din resa och mötet med din mamma var gripande! Det var nästan att man släppte en tår vid erat möte :) Jag beklagar att hon gick bort och jag önskar dig lycka till. Hur länge stannade du i Thailand efter att du fick möta din mamma och syster?
Sabina: Vi fick ett par dagar tillsammans innan vi åkte tillbaka. Självklart hoppades jag att vi skulle hinna ses igen...men tyvärr

Julia: Hej, jag heter Julia och är 11 år. Jag tyckte att det var jättesorgligt i slutet. Jag började gråta. Hoppas att du mår bra nu! :)
Sabina:

Jag mår bra. Jag har min familj här hemma i Sverige och fantastiska vänner som stöttar. :)

Jimena: Hej Sabina! Hade du funderat länge innan du bestämde dig för att söka efter din mamma?
Sabina: När jag började bli frisk från min depression kom tankarna... så det är några år bara

Matilda: Hur dog din pappa ?
Sabina: Han var sjuk. Men vilken sjukdom vet jag inte

Eva: Hej Sabina Vad fin din mamma var! Visste du att hon var såpass sjuk när du träffade henne? Det måste varit oerhört svårt att lämna henne...
Sabina:

Jag fick reda på det när jag träffat henne. Hon hade diabetes och som slagit ut njurarna. Jag erbjöd ekonomisk hjälp i den mån jag kunde för dialys, men hon tackade nej. Jag sa på flygplanet hem att "hon var sämre än hon sa hon var"

kristina: vilket år kom du ? var den adoptionen genom advokaten Prayak
Sabina: Det är inget jag känner till faktiskt. Jag kom till Sverige 1975

ak: Vad var det för ritual som man fick se lite av i programmet, där du satt bredvid din mamma?
Sabina: Ja det var det. Vid högtider eller som då när jag kom in i familjen så har dom en sån cermoni. Jag hade totalt 49 st band runt handlederna som var och en i byn band runt

Olivia: synd att du inte hann träffa din mamma igen! hur mår du nu efter det som hände?
Sabina: Jag mår bra. Jag tror det är viktigt också att komma ihåg det liv man har här och leva vidare i det.

Kickan: Besökte du huset där du föddes? Det måste i så fall vara en märklig känsla. Underbart att du fick hitta din bakgrund. Underbart även för din mamma som måste ha tänkt på dig i alla år och undrat hur ditt liv blev. Kram Kickan.
Sabina:

Ja.Vi åkte tillbaka sen så jag fick gå in och se precis vilken plats jag var född på

Salina: Hej jag är också adopterad och bruka tänka på min biologiska mamma så jag undrar om när man har träffat sin biologiska mamma om men inte vill bo hos sin mamma sen
Sabina: Nej...den känslan fick jag inte. Man har 2 helt olika liv i 2 olika länder och jag har min mamma och familj här i Sverige. Men bara att veta och att ha fått träffa sitt kött och blod är fantastiskt.

Janet: Är din förhoppning att kunna ta hit din syster för ett besök till Sverige?
Sabina: Det kommer jag självklart vilja göra någongång

Elin: Hej Sabina Hur lång tid tog det att få svar från spårlöst att de arbetade med ditt fall? Jag har också sökt till programmet men inte hört något alls. Bästa hälsningar Elin
Sabina: Det tog månader..Hade faktiskt glömt att jag skickat in en ansökan för det tog sån tid. Tanken var ju också att dom inte ville följa upp mitt fall

Isabelle: Har du pratat med Hans något sedan du kom hem?
Sabina: Nej det har jag inte

Lina: vad var det ni gjorde med händerna?
Sabina:

Tyvärr hade dom inte några bilder. Min mamma och han levde inte ihop efter jag föddes. Men han hade kommit till min mamma och frågat om hon visst något om mig innan han dog

Lina: vad var det för armband du fick?
Sabina: Det var bomullsband som byborna knöt runt handlederna för att bringa lycka och välgång i livet

martin: Hej Sabina,detta vart de mest rörande jag sett på längae.Lycka till,
Sabina: Tack snälla du.

E: Hur stor ålderskillnad är det mellan dig och din nyfunna syster?
Sabina: Jag är 35 år och han 25 år, så det är 10 år mellan oss. Jag tror att min mamma väntade till hon visste att hon kunde behålla det barn hon skulle få.

Amalfie: Hej Sabina! Fick du veta något om din pappa när du var där (av din mamma)?/Maria
Sabina: Ja. Han ska vara gift och bo någonstans...vart vet jag inte. Han hade tydligen 3 barn. Så jag har egentligen 3 syskon till

RK: Vad heter din syster?
Sabina: Hon heter Bagon

Erika: Hej Sabina! Inte ofta man tittar på Spårlöst och inte gråter, men det här var ju verkligen soriligt! Vad härligt att du hann träffa henne! Hoppas familjen din mår! Kram från Blekinge
Sabina: Ja det var en känlomässig resa utan dess like...trodde inte jag hade så många tårar att fälla ;)

sandra: Tyckte programmet var jättebra, blev jätte rörd och många tårar släpptes. Fick du träffa dina mostrar eller någon annan i släkten när du var i Thailand? Sköt om dig, kram
Sabina: Jag fick träffa alla. Dom kom på löpande band. Och jag tycker jag själv är väldigt lik en av mina mostrar

amanda: Va det varmt där borta?
Sabina: Det var regnperiod när vi var där.Men vi hade tur på dagarna. Och då vill jag lova det var varmt. Runt 40 grader

betty: du måste vara stolt över din familj i sverige...
Sabina: Jag är stolt över alla i min närhet och som känner mig. Dom har gjort mig till den människa jag är idag efter min depression

Ta: Hej, kommer också från Si Meaung Mai området och som du märkte kunde inte många engelska. Om du lär dig lite Thai kommer din familj och du få mycket bättre kontakt. Lyckat till
Sabina: Det ska jag tänka på :)

ulla: Har du aldrig varit arg på din mamma för att hon lämnade dig?
Sabina: Jag har aldrig haft den känslan. Och efter att ha fått reda på andledningen varför jag adopterades bort, så har min tacksamhet stärkts

mb: hur känner du dig just nu?
Sabina: Omtumlad med många känslor...slutet av programmet sätter igång många tankar.

Majsan: Hur mkt av filmproduktionen är uppgjord innan, dvs när de går in och frågar anhöriga eller knackar på dörren tex, är sånt såsom det filmas, eller uppgjort innan kameran slås på? Du verkar underbar! Önskar dig all lycka! Kram
Sabina: Tack. Jag vet inte det faktiskt...

Elisabeth: Den cermonin betyder mycket för dig nu med banden runt handen, kramar i massor från mig och min familj
Sabina: Ja och min mamma hade en sedel knuten också på sitt band. Den sedeln bär jag med mig i min plånbok varje dag. Det ska bringa lycka

Sofi: Jag grät massor!!! Redan vid förtidsspolning utav slutet så rann massor med tårar nerför kinderna. Vilket öde att du fick träffa din mor. Hon måste ha blivit sååå himla lycklig av att träffa dig. Önskar dig verkligen all lycka!!!
Sabina: Tack...Det var ödet som gjorde att vi möttesjust nu.

Mari: Det måste varit ödet som gjorde att du precis hann träffa din mamma, precis som det var ödet som placerade dig i just den familj som du har idag.
Sabina: Ja, verkligen. Kunde inte sagt det bättre själv

Nadine: Hej Sabina! Jag heter Nadine och är 13 år. Jag älskar spårlöst och tittade på varje avsnitt förra säsongen. Det är så härligt att få se uppvuxna människor återförenas med sina biologiska föräldrar. Det är så synd att båda dina biologiska föräldrar har avlidit, men det är ju nu det är bra att du har ett par extra...
Sabina: Ja, min familj här i Sverige kommer alltid vara min riktiga familj... om du förtår hur jag menar ;)

RK: Känner du några thailändare i borlänge?
Sabina: Jag känner endast adopterade vänner från Borlänge

Ullis: Hej Sabina, beklagar sorgen. Ni är fantastiska människor och jag är så tacksam för att du delade mötet med oss tittare. Hur kändes Thailand som land för dig, kändes det som hemma?
Sabina:

Det är så påtagligt allting när man är där. Och med den anledningen jag var där så gick huvudet som en jojo. Att man kanske är släkt eller att man var väldigt lik någon. Dom tankarna kommer inte om jag möter en thailändare här hemma

Anna: Jag beklagar förlusten. Jag tror att det var ödet att du hann träffa din mamma. Ångrar du någonting att du sökte till programmet? Och har du kontakt med resten av familjen nu? Väldigt rörande och sorgligt avsnitt. Tröst kramar. Hoppas att allt är bra.
Sabina: Ångrar inte en sekund av den här resan. Om man kan och har möjligheten så ska man ta den

Malin: Hur lång tid tog de innan du hittade din mamma i Thailand?
Sabina: Några dagar...

Gody: Kommer du att ha tätt kontakt med din syster och ta hand om henne och hjälpa henne ekonomisk? vilket jag hoppas.
Sabina: Ja, det kommer jag ha och hjälpa henne i den mån jag kan

Sabina:

Tackar alla för att ni ville följa med på min resa den fina respons jag fått..
Kramar <3

Moderator TV4.se: Tack för alla frågor, och tack till Sabina som tog sig tid att svara! Nu avslutar vi chatten för i kväll, men vi vet väl att Spårlöst finns på Facebook?
http://www.facebook.com/Sparlost