Nyköping: Kommer du åka ner igen?
Helena: Jag har redan bokat resa nu i sommar, åker ner till indonesien i 3 veckor

Sarah: Hej Helena! Skulle du kunna tänka dig ta med din adoptivmamma till Indinosien för att träffa din biologiskamamma?
Helena: Absolut, min biologiska mamma vill jätte gärna träffa min adoptivmamma och vise versa

Mathilda Engelin: har du kontakt med din mamma idag?
Helena: Min biologiska mamma kan varken engelska läsa eller skriva så det är svårt att prata med henne. men min lillebror kan läsa och skriva så google översättning och sms funkar fin fint =)

Linn: Vad det jobbigt att säga hejdå?
Helena: faktiskt inte, jag visste att vi snart skulle ses igen. Sen var jag väl fortfarande lite chockad, de flesta känslorba kom efteråt när jag va hemma

Oreias: Kommer du åka dit med tolk, eller håller du på att lära dig språket?
Helena: Har en vän till familjen som kommer tolka nästa gång jag åker dit

J: Har ni möjlighet att hålla kontakt när ni är ifrån varandra?
Helena: mobiltelefon är grejer de =)

Linn: Vart det en chock att du hade en lillebror? :)
Helena: Faktiskt så trodde jag att jag inte hade syskon så det var en liten chock att ha ett lillasyskon!

Anna: viken glädje du utstrålar, önskar dig all lycka:)
Helena: Tack Anna, det värmer o höra

Christina: Kände din bror till dej?
Helena: Nej han fick en liten chock han med, eftersom min biologiska mamma inte hade kunnat ana att jag skulle söka upp henne så hade hon ingen tanke att berätta att jag fanns.

Rosa: Skulle du vilja att de kommer till Sverige på besök?
Helena: Min lillebror har jag planer för någon gång i framtiden att kunna ta hit om han lär sig engelska, henne har jag inte fundewrat ¨så mkt på

Malin: Hej helena! När du kramade om din mamma första gången, kändes det som du hade förutställt dig?:) kände du ett band mellan er?
Helena: Kändes konstigt, hon var så himla lik mig. Men jag fick ett starkare band till min lillebror på nå konstigt vis

Maria: Hej, önskar dig varmt LYCKA TILL MED LIVET!blev så rörd när jag såg programmet.KRAM FRÅN MARIA BENINI MED FAMILJ:)
Helena: Tack Maria, all lycka till dig med!

Marie: Hur gammal är din lillebror?
Helena: Han är 22 idag

Birgitta: Vad jobbar din bror med?
Helena: han kör lastbil och jag hjälpte honom nyligen att betala ett körkort till honom så han kan få fler jobb

val: hade din mamma en ny man? och hur gammal är din lille bror? ^^
Helena: Min lillebrors pappa levde hon med i många år tills för 2 år sedan så dog han i en olycka så nu är hon och min lillebror ensamma

Andreas: Har du planer på att flytta dit eller skaffa hus där :)?
Helena: Skulle aldrig kunna flytta till indonesien, jag klarar inte av värmen. jag är uppväxt på "vischan", jag äslakr snö, potatis och svenska skogar. Ris och sol har aldrig varit en favorit och dessutom tål jag inte stark met hehe. Men jag gillar och vara där ibalnd =)

Louise: Hur gammal är din bio mamma?
Helena: Hon är 54 tror jag

Fajarono: Hej Helena. Jag såg nyss programmet och önskar jag fick uppleva samma sak som dig. Jag är själv adopterad från Jakarta, indonesien så jag kan verkligen reletera till de frågor samt den tomhet du hade.
Helena: Åk dit och bara ta in atmosfären, bara det hjälper mycket, att få känna samhörighet =)

Maja: Hejsan Helena! Fick du träffa någon mer i din släck där nere ? Hur kändes det att få redan på att du har en lillebror ?
Helena: Oj ja jag har många släktingar, fick inte träffa alla men jag fick nog träffa ett tjugotal iallafall =)

Sussi: Hej Helena, jag tror vi låg på samma barnhem i Jakarta. Är också född 1983.. hann bara se de sista minutrarna av programmet.. är barnhemmet fortfarande kvar?
Helena: Tyvärr är barnhemmet inte kvar, byggnaden är kvar men det bor en familj där nu.

Andreas: Hur upplever du att ditt liv förändrades ?
Helena: Mitt liv blev rätt komplett efter denna resa, känner mig lugnare och lyckligare

H: Hur gör du för att utstråla sån värme och lycka??=) Kram
Helena: Genom att bara njuta av att livet alltid blir som det blir och att det blir bra, då behöver man inte fundera så mkt på saker som skulle kunna hända och skapa oro =)

Andrea: Känns dom redan som familj eller tror du att det kommer ta längre tid tills ni verkligen "känner" varandra? :)
Helena:

De känns annorlunda, klart jag hyser enorm kärlek till dom. Jag kommer alltid finnas för dem och hjälpa dem när det är svårt. men mitt liv är här hemma med min familj här.

Marie: Tyckte din mamma att det var svårt när du åkte
Helena: Hon tyckte det var ledsamt men hon tröstade sig med att jag skulle komma dit igen nu i sommar.

My: Hejsan Helena! Vilken toppentjej du vekar vara, så glad och positiv. Gläds med dig att du fick träffa din Mamma och att du fick ett syskon. Hur har du det idag? Kram
Helena: jag mår superbra idag, lever mitt enkla svenssonliv och bara njuter =)

Sara: Hur var det att få höra om din pappa?
Helena: Jag släppte ganska fort min pappa, har aldrig tänkt på honom innan och att få veta vilket val han gjorde så släppte jag honom ganska fort. det är tråkigt att han inte kunde finnas där för min mamma men samtidigt om de hade hållit ihop då hade jag inte haft min fina lillebror idag istället. Inget ont som inte har något gott med sig =)

Stene: Vad jobbar din mamma med
Helena: Hon jobbar på den lokala återvinningsstationen

Mattias: Har du något tips om man vill leta själv i Semarang? Jag har provat två gånger utan resultat. Hjälpte det att ha med ett tv-team eller tror du att det skulle ha klarat det själv?
Helena: Nu när jag vet hur man ska gå till väga så kan man klara av det själv tror jag. Ska dit i sommar med en kompis som är fårn samma barnhem och stad, vi ska leta lite och se vad vi hittar.

marie: Skulle du själv kunna tänka dig att adoptera ett barn?
Helena: Det skulle jag absolut kunna göra, fast jag är inte riktigt säker på om jag själv vill ha barn ännu. men om jag skulle få veta att det är enda utvägen o få barn och jag verkligen vill ha barn så absolut. Finns så många fina barn som behöver ett tryggt hem.

Åsa: Hade du med dig bilder från uppväxten i Sverige o isf kändes det viktigt att visa dem för din mor o bror...?
Helena:

Jag hade med mig några bilder och de blev jätte glada att få se dem, vissa fick de behålla från när jag var liten, tid som min biologiska mamma missat.

Lena: Hej vilket fint möte! Hur känns det att ha två familjer?
Helena: Känns rätt lyxigt! min mamma här hemma tycker det är jätte lyxigt att jag har två mammor =)

Karin: Har bandet till din svenska mamma blivit starkare eller annorlunda? Hon verkade underbar!
Helena:

Min mamma är den bästa mamma man kan ha, har alltid funnits där för mig. Vi har alltid haft ett starkt band till varandra, går det mer än 2 dagar o vi inte pratat med varann så blir det panik =)

Jakarta: Hej Helena, ja är faktisk glad att du träffa din mamma. Jag kommer från Indonesien & gift med svensk. Skulle du tänka dig att gifta med en indonesisk man?
Helena: vet inte riktigt, jag lever med samma man sen 6 år tillbaka och förlovad så jag har svårt o tänka i de banorna =)

Amanda: Fick du se sin mammas hus?
Helena: Aa de fick jag, ett sött litet hus, väldigt enkelt men hade allt de behövde

Lisa: Hur har mötet förändrat din tomhet?
Helena: Är inte så tom längre, är rätt fylld med kärlek =)

Linn: Vill du lära dig derass språk och kunna prata på riktigt till varann?
Helena: ja det skulle jag jätte gärna vilja, tyvärr är utbudet i sverige väldigt smalt när det gäller kurser.

Marcus: När du åker dit, kommer du bo hos som då?
Helena: Nä, tyvärr är jag så försvenskad att jag vill ha vissa bekvämligheter =) men jag kommer vara hos dem hela dagarna

calle: hej Helena! tack för ett gripande program, har du syskon i sverige med?
Helena: Jag har en storebror som är från samma barnhem men kom till sverige 3 år tidigare

Johanna: Gratttis vilken resa du gjort.Först o främst att bli nykter.Sen styrkan att våga gå vidare i livet.Att våga göra fotarbete o lita på att det blir bra.Du är en stark förebild<3Kram
Helena: Tack!

Emelie: Ångrar din biologiska mamma sitt val hon gjorde när hon adopterade bort dig? Önskar dig all lycka :)
Helena: Nej det gör hon inte hon är så lycklig för mig skull, hon fick verkligen bekräftat att hon gjorde rätt val när hon såg hur bra jag mådde.

Amanda: Bodde din mamma och bror i ett fint område?
Helena: Byn var väldigt liten, de lever ett väldigt enkelt liv, inge rika människor men har det de behöver. Husen har ritkiga golv och små kök =)

Camilla: Hej Helena, måste ha varit häftigt att möta någon som är så otroligt lik sig själv. Önskar er all lycka i framtiden.
Helena: Ja det var som att åka in i framtiden för o veta hur man ska se ut om 30 år. härlig känsla att vara lik någon =)

jenny: Vilken tur spårlöst finns, så människor får en chans att hitta sina rötter!!! Men måste varit en tuff resa??
Helena: Vädligt tuff resa känslomässigt men jag åkte med helt underbara människor och kom hem till världens underbaraste sambo, vänner och familj

Andreas: Kul med en lyckad återförening! Har du funderat på att hjälpa dem ekonomisk på något sätt om det nu behövdes.
Helena: Vissa saker som jag tycker verkar viktigt har jag hjälpt med och kommer hjälpa med. min lillebror fick ett körkort för att kunna få fler jobb och tryggare framtid. Skulle någon bli sjuk så kommer jag absolut hjälpa till med mediciner och sånt eller skola, ja saker som vi här hemma tar för givet =)